Dikter om höst, hösten, höstdikter
När fåglarna tystnat
och luften känns sval
då blommorna vissnat,
blir hösten normal?
När stranden är tom
och blåsten känns mer
då båtar tas upp,
vad är det som sker?
När hud har bleknat
och sommaren är slut
då vardagen börjar,
men blir allt som förut?
Det är november, åjo visst
inga färger, tomt och trist.
Ute är det grått och vått
vinden viner, allt känns rått.
Mörkt i ottan, mörkt på kvällen
endast lampor på vissa ställen.
Trött i huvudet, i kropp och själ
tungt att jobba, av tusen skäl.
Men snart så lyser alla husen
när folket tänder juleljusen.
Snön faller, frosten glimmar
allt blir skönt i några timmar.
November månad är snart förbi
och advent lockar med energi.
Röda färger, stearinljus överallt
detta värmer när det känns kallt.
Alla blad som gulnat har
ligger som ett täcke på den hårda marken,
det som hösten lämnat kvar
är några ensamma fåglar i parken.
Vi tvekar mella kavaj och rock,
nu i gränsen mellan höst och vinter.
Första halkan blir ändå en chock
när vi går på frost och slinter.
När mörkret börjar falla
och det börjar bli kyligt,
när löven dinglar till marken
och fåglarna flyger från parken-
då kommer alla möss en dag
de vill värma sig ett slag.
De letar efter mat i stugor
och finner kanske något
bland döda flugor.
Folket i torpet Borrefjäll
har flyttat till stan en oktoberkväll,
och de vill inte ha besök
av möss i rum eller kök.
Men mössen passar på när ingen är hemma,
fast är mössen verkligen lätta att skrämma?
När vintern är här och mössen dräller
gäller det att sätta fällor.
Kanske man mössen lurar
med lite ost i några burar…
När våren kommer med värme och ljus
flyr mössen från alla hus.
Familjen åker till sommarstället ut,
då är den årliga musjakten slut.