Minnen bleknar men dör aldrig bort
minnen om en tid som alltid var kort
en tid – sommaren – då mycket hände
då ljuset kom tidigt och sent vände.
Kassarna fylldes och bilen blev trång,
resan var munter fast vägen var lång
Räven på berget och fåglar fick bröd,
råttan i skrevan – strax var den död.
Tidiga morgnar med frukost under träden,
dagar med spänner i skogen,
i skogen fylldes kepsen med svamp
att finna dom var inte någon kamp.
Att mötas på vägen med smultron på strå
aldrig var vägen tråkig att gå
maten fick vänta- middag av mor
längtan till sjön var alltför stor.
Sjön var stilla, vacker och klar
stranden var tom, ingen fanns kvar
att simma en stund var skönast på kvällen
i det skönaste vatten av alla ställen.
Promenader till mossen, en gång om dan
kikaren på magen, genom terräng av gran
midsommar, sol och dans
gitarr, gäster och god mat det fanns.
Åskan kom, blixtrar och regn
duschade nakna på vår sommaräng
efteråt..fåglars sång i solens sken
sedan kortspel, kvällen blev sen.
Minnen bleknar men dör inte bort
synd att åren gått så fort
åren på landet i minnet finns kvar
i tankarna med vår mor och far.