Tidigt på morgonkvisten hörs ett pling,
någon som måste stiga upp.
Inte en väckarklockas ring
eller bondgårdens punktliga tupp.
Det är mobiltelefonen som styr
dagens program för dess ägare.
Kalendern i den glöder och pyr,
som om den vore en jägare,
På bussen, på planet och i bilen dessvärre,
mejlas, pratas och skickas sms.
Som om denna pryl skulle vara vår herre,
ibland leder allt bara till stress.
Det plåtas, googlas och musiken skrålar
i var mans hand vart man än går.
Det chattats och swishas med stålar,
Om man glömt mobilen naken man står.
Trots det negativa finns något gott
som kanske inte någon tror .
Man får kontakt när det är brått,
nästan var man än i världen bor.
Lämna ett svar